Klimakteriet
Många kvinnor får besvär kopplade till klimakteriet, det vill säga de hormonförändringar som sker i samband med mensens upphörande. På den här sidan vill vi ge möjlighet till dig att få lite mer information om klimakteriet. Vi vill också informera om hur man kan få lindring och hjälp med sina besvär.
Vad är klimakteriet?
Klimakteriet är en naturlig biologisk process i vårt åldrande som alla kvinnor går igenom. Äggstockarna minskar successivt sin hormonproduktion av östrogen och progesteron och leder så småningom till att mensen helt upphör (menopaus). Klimakteriet står för tiden före och efter den sista menstruationen och innebär slutet på den fertila fasen i livet. Det är vanligt att känna ambivalens inför detta, och det kan upplevas mycket påfrestande både fysiskt och psykiskt.
När inträffar klimakteriet? Klimakteriet inträffar vanligtvis mellan 45 och 55 års ålder, men det varierar mellan individer och beror på en kombination av livsstil och genetik. Klimakteriet pågår cirka fem till tio år före och efter menopaus.
Symtom som kan vara kopplade till klimakteriet:
-
Menstruationsförändring
-
Värmevallningar och svettningar
-
Förändrat psykiskt mående
-
Värk i kroppen och leder
-
Trötthet
-
Sömnbesvär
-
Minskad sexlust
-
Underlivsbesvär (torra slemhinnor, frekventa urinvägsinfektioner, smärta vid sex)
-
Vikt - och kroppsförändring
-
Benskörhet
Hur påverkar klimakteriet kroppen?
Förändringarna som kommer med klimakteriet kan upplevas olika och kan variera i både intensitet och längd. Östrogen och progesteron har betydelse för flera vävnader och organ, varför minskning av hormonnivåer kan påverka vitt skilda områden i kroppen.
När äggblåsorna börjat sina och östrogenproduktionen minskat till en viss nivå, stimuleras inte livmoderslemhinnan i den grad att den växer till och behöver stötas ut som en blödning varje månad. Oregelbundna blödningar är ofta något av de första symtomen på att du närmar dig klimakteriet. Det är inte heller ovanligt med (ökade) PMS-liknande besvär.
Värmevallningar, svettningar, hjärtklappning och sömnproblem är besvär som kan finnas med tidigt, men blir ofta alltmer framträdande i menopaus. Dessa symtom kan vara från några månader till flera år.
Östrogen har en betydande roll för vårt skelett. Med lägre hormonnivå minskar benmassan och risken för benskörhet ökar. Östrogen har också en skyddande effekt mot hjärt- och kärlsjukdom och från att insjukna i typ 2-diabetes. Efter klimakteriet ökar därför risken att insjukna i dessa sjukdomar.
Behandling av klimakteriebesvär
Hur du upplever klimakteriet är individuellt och påverkas av faktorer som livsstil och ärftlighet. Genom sunda levnadsvanor kan du öka välbefinnandet. Det är viktigt att sätta upp nåbara mål för sig själv. Små förändringar i taget kan ibland hjälpa en att nå sina målsättningar.
Motion
Regelbunden fysisk aktivitet kan lindra värmevallningar och svettningar men även nedstämdhet. Mekanismen bakom detta är okänt, men tros förklaras av normaliserad temperaturreglering och förbättrad stresshantering. Ökat välbefinnande och förbättrad livskvalitet kan också bidra till högre tolerans för, och minskade besvär av, vallningar och svettning. Träning är också muskel- och skelettstärkande vilket är förebyggande vid fall och skador. Man rekommenderar pulshöjande aktiviteter som stärker konditionen och hjärtat i kombination med styrke- och balansträning. Den träning som ger störst effekt är den med hög intensitet alternativt tung belastning vid styrketräning.
Rökning
Kvinnor som röker kommer i klimakteriet i genomsnitt två år tidigare än icke rökare. Det gäller även de som utsätts för passiv rökning. Rökning har också samband med kraftigare klimakteriebesvär (vallningar och svettningar) men ökar också risken för de negativa hälsoeffekterna av den minskade östrogenproduktionen efter klimakteriet.
Alkohol
Det finns flera skäl till att hålla en låg alkoholkonsumtion. Alkohol kan förvärra vallningar och svettningar samt öka risken för flera andra hälso- och sjukdomstillstånd. Riskbruk blir allt vanligare bland kvinnor och redan vid en låg konsumtion finns ett samband med ökad risk för bröstcancer.
Kost
Hälsosamma matvanor kan förbättra ditt mående. Näringsrik kost hjälper till att stärka muskler och skelett men skyddar även hjärta och kärl. Varierad och näringsrik mat har också en positiv effekt på bland annat energinivå, humör och immunförsvar.
På 1177 under Klimakteriebesvär kan du läsa mer om symtom och egenvård.
Läkemedel mot klimakteriebesvär
Räcker inte egenvård och dina besvär påverkar din livskvalitet negativt kan hormonbehandling hjälpa. Läkemedel förhindrar eller förskjuter inte klimakteriet, men kan ofta lindra besvären för ett bättre mående, en ökad blödningskontroll och förhoppningsvis högre livskvalitet. Behandlingen består av en tillförsel av de hormoner vars produktion sjunker under klimakteriet.
Lokalt östrogen (kräm, gel, slidpiller) kan köpas receptfritt för att motverka underlivsbesvär samt förebygga urinvägsinfektioner. Lokalt östrogen kan användas livslångt för att motverka torra och sköra slemhinnor i underlivet. Är detta inte tillräckligt eller om symtomen sänker livskvaliteten kan medicinsk behandling övervägas. MHT (menopausal hormonterapi) är den mest effektiva läkemedelsbehandling och kan förbättra livskvaliteten.
Menopausal hormonterapi, MHT
Vad är menopausal hormonterapi, MHT?
MHT är en beteckning för systemisk tillförsel av östrogen med eller utan tillägg av gulkroppshormon och används för att stabilisera hormonnivåerna i kroppen. Syftet med behandlingen är att mildra besvären för ett bättre mående och en högre livskvalitet. Det finns mycket forskning som visar att menopausal hormonterapi lindrar värmevallningar och svettningar (som ofta leder till sömnbesvär och hjärtklappning) och andra östrogenbristrelaterade besvär under klimakteriet. Ofta ges också en ökad blödningskontroll. MHT kan övervägas till kvinnor vars klimakteriesymtom påverkar livskvaliteten negativt.
Hur lång tid tar man menopausal hormonterapi, MHT?
Det finns inga specifika riktlinjer för hur länge behandlingen ska pågå, utan får bedömas individuellt. Man bör avsluta behandlingen när symtomen inte längre påverkar livskvaliteten negativt. Man rekommenderar regelbunden uppföljning med 1-2 års intervall för värdering av behandling.
Vilka är de vanligaste biverkningarna med menopausal hormonterapi, MHT?
En del får biverkningar av hormonbehandling. Biverkningarna brukar oftast minska med tiden. De vanligaste biverkningar är oregelbundna blödningar. Man kan också få ömhet i brösten, huvudvärk, uppblåsthet, svullna händer eller fötter, humörsvängningar och illamående. Vid besvärande biverkningar kan man prova dossänkning, byte av preparat eller beredningsform. Viktökning är inte en biverkan på hormonbehandling.
Finns det fördelar med menopausal hormonterapi, MHT?
Förutom symtomlindring av klimakterierelaterade besvär har man sett en minskad risk för tjock- och ändtarmscancer, samt benskörhet och frakturer hos kvinnor (under pågående behandling). Man har också sett positiva effekter på livskvalitet, sömn, och om behandlingen sätts in tidigt i klimakteriet även på hjärt-kärlsjukdom och diabetes.
Finns det risker med menopausal hormonterapi, MHT?
Det finns en något ökad risk för bröstcancer vid MHT-behandling. Bakgrundsrisken att drabbas av bröstcancer är 13 fall per 1000 invånare, vilket ökar med 3–8 extra fall årligen efter 5 års behandling.
Östrogen i tablettform har samband med ökad risk för blodproppar, medan östrogen via huden (spray, gel, plåster) inte ger någon riskökning. Vid ökad risk för proppbildning, hjärt- och kärlsjukdom, diabetes, lever-/gallsjukdom rekommenderas östrogenbehandling via huden.
Till vilka är inte menopausal hormonterapi, MHT, lämpligt?
-
Om du har eller har haft bröstcancer
-
Om du har/haft en blödning från underlivet efter sista mensen (postmenopausalt)
-
Om du har en propp i benet eller lungan
-
Om du har kärlkramp, haft en hjärtinfarkt eller stroke
-
Om du har en allvarlig gall- eller leversjukdom
Det är också viktigt att diskutera lämplighet vid en flera andra sjukdomstillstånd, varför det är viktigt att informera läkaren om din sjukhistoria. Har du kontraindikationer till östrogen behandling (såsom bröstcancer, stroke, m.m) och lider av måttlig till svåra värmevallningar och svettningar finns nu ett icke hormonellt läkemedel. Den verkar direkt på temperaturcentrum i hjärnan.
Vanliga frågor om klimakteriet
Änggårdsbergen. Foto: R. Henrik Nilsson, CC BY-SA 4.0, via Wikimedia Commons